bitterfittas

Fri8da undrade om hon skulle följa ner som sällskap, ja visst det säger jag inte emot. När vi satt på bussen ner så frågade hon om tiden. Hon hade fått för sig att drop-in tiderna var tidigare i veckan och tidigare på dagen. Men jag hade ju kollat upp ju.. Så när vi kommer dit så ser vi att hon har ju rätt! Vad jag kollade för jäkla öppet tider vet jag ej.. Känner mig lite sterassad och irriterad. Så kommer min gamla barnmorska och frågar om vi vill ha hjälp, och jag berättar vad som hänt och som genom ett under så säger hon att hennes nästa patient inte kommit, så jag kunde ju få komma iställe! Tjoho! Tur är inte min grej, men ibland så!

Hon frågade bland annat hur jag mådde, jag svarade att jag mådde kanon! Och när jag säger det så känner jag att det verkligen menar det, jag mår kanon, jag har det bra, jag är lycklig. Barnmorskan tittar på mig och säger "Ja du behöver inte låta så förvånad" och ler varmt mot mig. Jo, det måste jag, för det är så himla lätt att man bara slänger ur sig "Det är bra" när någon frågar hur det är med en, och att då tänka efter och ge ett genuint svar kändes fin fint och för vånande. Oftast är det alltid nått som ligger och skaver, men inte nu. Allt känns fint :)