Jag försår inte..
Igår så pratade jag och Mr lite på msn, och som vanligt blev det missförstånd. Jag fick för mig att han tyckte det var krystat när jag sa snälla saker. Jag blev lack och sa att jag inte orkade ta det på msn och att vi kunde ta det någon annan gång. Dessutom skulle jag börja stänga butiken. Jag fick sen ett mess där han skrev att han kunde vänta uppe om jag ville prata, ja men vill du? Vi kom fram till att vi skulle göra det. Jag var fortfarande lite sur när jag kom fram, kanske inte så konstigt när det känns som nån pissar på allt fint man försöker säga..
Vi började prata och jag förklarade att det kändes väl si så där när han tyckte att det kändes krystat det jag sa, visade sig att jag missförstått helt. Han tyckte det kändes krystat när han sa sånt, ok det kan jag ta. Han är inte så där jätte bra på att säga att han tycker om mig och att ge mig komplimanger. Han tycker sånt är kanon svårt, medans jag är sån att om jag tycker om någon och tycker han är fin så vill jag att han ska veta. Jag har svårt att förstå att det kan vara så svårt? Han är mer att han visar sånt genom saker han gör, men jag behöver höra ibland också.. Han sa att han också trodde att han inte behövde höra sånt, ehh vem behöver inte höra att han/hon är omtyckt? Jag vill inte att han ska göra en helomvändning och bara drösa saker över mig, men det känns som att jag kanske kommer sluta drösa saker över honom, då han kanske känner sig tvingad att säga nått tillbaka, och så är inte läget. Jag har försökt acceptera att vi är olika, men det är inte det lättaste..
Sen så sa han de finaste sakerna, blev alldeles varm inombords och kunde inte annat än att tokkrama honom!
Kl var ganska mycket och han skulle upp och jobba, så vi gick och la oss, inte utan att ha sex förståss. Sen pratade vi om det, hur grymma vi var, ödmjuka som få. Men vi tycker vi är grymma, han får de "simplaste" sakerna att vara ghuu så sköna! Tänk dig då hur resten är? Ibörjan vi hade sex vet jag inte hur många gånger jag tänkte "Jahaaa är det så här det ska vara" och då har jag ändå trott att jag haft bra sex.
Finns flera bra anledningar för att jag ska hålla hårt i den karl!
Vi började prata och jag förklarade att det kändes väl si så där när han tyckte att det kändes krystat det jag sa, visade sig att jag missförstått helt. Han tyckte det kändes krystat när han sa sånt, ok det kan jag ta. Han är inte så där jätte bra på att säga att han tycker om mig och att ge mig komplimanger. Han tycker sånt är kanon svårt, medans jag är sån att om jag tycker om någon och tycker han är fin så vill jag att han ska veta. Jag har svårt att förstå att det kan vara så svårt? Han är mer att han visar sånt genom saker han gör, men jag behöver höra ibland också.. Han sa att han också trodde att han inte behövde höra sånt, ehh vem behöver inte höra att han/hon är omtyckt? Jag vill inte att han ska göra en helomvändning och bara drösa saker över mig, men det känns som att jag kanske kommer sluta drösa saker över honom, då han kanske känner sig tvingad att säga nått tillbaka, och så är inte läget. Jag har försökt acceptera att vi är olika, men det är inte det lättaste..
Sen så sa han de finaste sakerna, blev alldeles varm inombords och kunde inte annat än att tokkrama honom!
Kl var ganska mycket och han skulle upp och jobba, så vi gick och la oss, inte utan att ha sex förståss. Sen pratade vi om det, hur grymma vi var, ödmjuka som få. Men vi tycker vi är grymma, han får de "simplaste" sakerna att vara ghuu så sköna! Tänk dig då hur resten är? Ibörjan vi hade sex vet jag inte hur många gånger jag tänkte "Jahaaa är det så här det ska vara" och då har jag ändå trott att jag haft bra sex.
Finns flera bra anledningar för att jag ska hålla hårt i den karl!
Kommentarer
Trackback
