"Du är ju en sån ängel"
Har vart hemma hos mina päron från fredag till idag, har vart hur skönt som helst! När vi väl kom dit vill säga, det tog sitt lilla tag. Jag och UL är väl kanske inte helt vänner kan jag medge. Men men.. det var nice hos päronen, gjorde inte så mycket jo sydde ju! Jag vill bara inflika att jag har världens bästa föräldrar, dom är grymmast! Bara så ni vet!
Idag kom exet och hämtade mig (tur det så jag slapp bråka med UL och SL) blev typ irriterad på honom så fort han kom dit, han hälsade knappt och började dalta med skrutt, varför? Fanns ingen anledning, ok om hon slagit sig eller var ledsen men nu var hon bara gnällig för at hon var nyvaken. Vilket fall som helst så åkte vi hem, jag skulle sminka mig (göra mig vackrare ni vet) och exet skulle duscha och raka sig.. Sen hämtade vi upp en gemensam vän som också skulle till Anna och Erik. Åkte till Coop köpte lite bröd till mina kräftor, exet köpte lite matgrejjer till sig och eftersom han hämtat mig hos mina päron så betalade jag hans som tack för hämtningen helt enkelt..
Vi kom hem till Anna och Erik och det var en massa folk där men det kändes lite uppdelat, men så kan det ju va inna alkoholen gjort sitt.
Jag sydde ju som sagt varsin väska åt Anna och Erik, Anna fick en jätte mönstrad historia med ett stor "E" på och Erik fick en grön med ett jätte mönstrat "A" på. Dom blev jätte glada! Var verkligen as kul att se!
Efter ett tag så kändes det som att folk började slappna av lite, då kommer exet och säger till mig "Du får säga till när vi ska åka hem" Jag blir lite undrande, varför ska vi alla åka hem? Och eftersom jag då börjar "slappna av" så känner jag att jag gärna vill stanna, så jag tänker att det är lika bra att fråga exet om det är ok att jag kanske stannar och om han åker hem med skrutt? Då kommer han tillbaka och säger nått i stil med:" Jag tänkte köra hem er nu" Ehh va? Jag säger då att jag tänkte just höra med honom om det är ok om jag kanske stannar? Då svarar han:" Jag hade tänkt att jag kör hem er och sen kommer tillbaka" Ehh ok? Då blev jag lite sur och tyckte att det var så där att han bara tog för givet att jag skulle åka hem. Kanske ska tillägga att han kvällen innan vart ute med några vänner. Iaf.. Så var helvetet igång, jag tyckte att man kanske kunde "turas om" att hitta på saker. Ge och ta lite. Medans han tyckte att jag hade ju haft skrutt hela dagen då kunde jag fortsätta med det, saken är den att vi inte haft nå speciell "fördelning" på när vi ska ha henne. Men det är nog nått vi måste se över för att slippa diverse konflikter.. Jag vill ha varannan vecka, men jag är inte så säker på att exet är med på det.. Vi började iaf tjabbla, båda tyckte väl att "jag har rätt" så är det ju, men vid ett tillfälle sa han:"Ja men stanna då, så åker jag hem med skrutt" Saken är den att om jag skulle låtit honom göra det så skulle jan sääkerliigen hålla det emot mig om det skulle hända något. Så jag sa det:" Ok, men om jag stannar så vill jag inte höra ett skit om det, du ska inte kunna hålla det emot mig" Han blir då skitlack och menar på att jag tror ju verkligen det värsta om honom, nä jag tror inte det värsta om dig, jag råkar känna dig, väldigt väl. Men ok tänkte jag, men innan jag stannade så ville jag prata med exets syrra och höra om jag kanske kunde åka med henne hem . När jag går fram till henne och säger att jag vill prata så verkar hon inte så pigg på det, jag säger att detta handlar inte om att ta nåns parti utan att jag vill fråga en sak, jag känner ändå att jag vill berätta löst vad det är som har hänt. Då kommer exet, känner att jag kommer av mig, vad ska jag säga? Är ju så arg så jag har svårt att prata som det är. Jag går då för jag blir så förbannad att han dyker upp, exet frågar om jag inte ska fråga hans syrra, jag skakar bara på huvudet, så börjar HAN fråga henne om jag kan åka med henne. Då lackar jag helt! Jag kan prata för min egen skull, är tvungen att lägga band på mig för att inte vråla åt honom, det blir nå konstigt mellan ting där jag grymtar åt honom att inte säga ett skit. Vi går till bilen i tystnad, han pratar lite med skrutt. Är så arg, så arg..
När vi stod och pratade så var det flera gånger jag kände "Nu kommer jag slå honom, om han inte håller käften så slår jag honom" Pricken över i:et var ju när han sa;" Du är ju en sån ängel, ja men allvarligt du vet ju precist hur man ska bete sig och gör alltid rätt" Huur jag kunde motstå att slå mig trött är för mig ett under? Jag bet ihopp, tittade på honom och sa:" Ja du, du vet ju verkligen vad du ska säga för att göra mig förbannad"
Det enda jag sa till honom under bilresan var att jag inte tänkte följa med honom hem till hans päron imorgon. Känner inte riktig för att sitta där med hela hans familj.. Han svarade då att han skulle hämta skrutt vid fem.
Jag ringde mamma när jag kom hem, hon var den enda som svarade. Jag har skrivit det tidigare men jag skriver det igen, mina päron är grymmast.
Jag sitter här med sån huvudvärk, spännings huvudvärk skulle jag tro.
Jag hör skrutts tunga andetag, hon somnade strax efter att jag läst Tom Tumme för henne och killat henne lite på ryggen. Världens finaste lilla tjej. Känns så dumt att vara så arg på hennes pappa, men tyvärr så är det så. Och det ska inte hon behöva lida för.
Nu ska jag kolla upp lite sånna nödvändiga saker på internet, känns som jag har en del sånt att fixa.. Håll tummarna för mig är ni snälla, Återkommer senare.
Idag kom exet och hämtade mig (tur det så jag slapp bråka med UL och SL) blev typ irriterad på honom så fort han kom dit, han hälsade knappt och började dalta med skrutt, varför? Fanns ingen anledning, ok om hon slagit sig eller var ledsen men nu var hon bara gnällig för at hon var nyvaken. Vilket fall som helst så åkte vi hem, jag skulle sminka mig (göra mig vackrare ni vet) och exet skulle duscha och raka sig.. Sen hämtade vi upp en gemensam vän som också skulle till Anna och Erik. Åkte till Coop köpte lite bröd till mina kräftor, exet köpte lite matgrejjer till sig och eftersom han hämtat mig hos mina päron så betalade jag hans som tack för hämtningen helt enkelt..
Vi kom hem till Anna och Erik och det var en massa folk där men det kändes lite uppdelat, men så kan det ju va inna alkoholen gjort sitt.
Jag sydde ju som sagt varsin väska åt Anna och Erik, Anna fick en jätte mönstrad historia med ett stor "E" på och Erik fick en grön med ett jätte mönstrat "A" på. Dom blev jätte glada! Var verkligen as kul att se!
Efter ett tag så kändes det som att folk började slappna av lite, då kommer exet och säger till mig "Du får säga till när vi ska åka hem" Jag blir lite undrande, varför ska vi alla åka hem? Och eftersom jag då börjar "slappna av" så känner jag att jag gärna vill stanna, så jag tänker att det är lika bra att fråga exet om det är ok att jag kanske stannar och om han åker hem med skrutt? Då kommer han tillbaka och säger nått i stil med:" Jag tänkte köra hem er nu" Ehh va? Jag säger då att jag tänkte just höra med honom om det är ok om jag kanske stannar? Då svarar han:" Jag hade tänkt att jag kör hem er och sen kommer tillbaka" Ehh ok? Då blev jag lite sur och tyckte att det var så där att han bara tog för givet att jag skulle åka hem. Kanske ska tillägga att han kvällen innan vart ute med några vänner. Iaf.. Så var helvetet igång, jag tyckte att man kanske kunde "turas om" att hitta på saker. Ge och ta lite. Medans han tyckte att jag hade ju haft skrutt hela dagen då kunde jag fortsätta med det, saken är den att vi inte haft nå speciell "fördelning" på när vi ska ha henne. Men det är nog nått vi måste se över för att slippa diverse konflikter.. Jag vill ha varannan vecka, men jag är inte så säker på att exet är med på det.. Vi började iaf tjabbla, båda tyckte väl att "jag har rätt" så är det ju, men vid ett tillfälle sa han:"Ja men stanna då, så åker jag hem med skrutt" Saken är den att om jag skulle låtit honom göra det så skulle jan sääkerliigen hålla det emot mig om det skulle hända något. Så jag sa det:" Ok, men om jag stannar så vill jag inte höra ett skit om det, du ska inte kunna hålla det emot mig" Han blir då skitlack och menar på att jag tror ju verkligen det värsta om honom, nä jag tror inte det värsta om dig, jag råkar känna dig, väldigt väl. Men ok tänkte jag, men innan jag stannade så ville jag prata med exets syrra och höra om jag kanske kunde åka med henne hem . När jag går fram till henne och säger att jag vill prata så verkar hon inte så pigg på det, jag säger att detta handlar inte om att ta nåns parti utan att jag vill fråga en sak, jag känner ändå att jag vill berätta löst vad det är som har hänt. Då kommer exet, känner att jag kommer av mig, vad ska jag säga? Är ju så arg så jag har svårt att prata som det är. Jag går då för jag blir så förbannad att han dyker upp, exet frågar om jag inte ska fråga hans syrra, jag skakar bara på huvudet, så börjar HAN fråga henne om jag kan åka med henne. Då lackar jag helt! Jag kan prata för min egen skull, är tvungen att lägga band på mig för att inte vråla åt honom, det blir nå konstigt mellan ting där jag grymtar åt honom att inte säga ett skit. Vi går till bilen i tystnad, han pratar lite med skrutt. Är så arg, så arg..
När vi stod och pratade så var det flera gånger jag kände "Nu kommer jag slå honom, om han inte håller käften så slår jag honom" Pricken över i:et var ju när han sa;" Du är ju en sån ängel, ja men allvarligt du vet ju precist hur man ska bete sig och gör alltid rätt" Huur jag kunde motstå att slå mig trött är för mig ett under? Jag bet ihopp, tittade på honom och sa:" Ja du, du vet ju verkligen vad du ska säga för att göra mig förbannad"
Det enda jag sa till honom under bilresan var att jag inte tänkte följa med honom hem till hans päron imorgon. Känner inte riktig för att sitta där med hela hans familj.. Han svarade då att han skulle hämta skrutt vid fem.
Jag ringde mamma när jag kom hem, hon var den enda som svarade. Jag har skrivit det tidigare men jag skriver det igen, mina päron är grymmast.
Jag sitter här med sån huvudvärk, spännings huvudvärk skulle jag tro.
Jag hör skrutts tunga andetag, hon somnade strax efter att jag läst Tom Tumme för henne och killat henne lite på ryggen. Världens finaste lilla tjej. Känns så dumt att vara så arg på hennes pappa, men tyvärr så är det så. Och det ska inte hon behöva lida för.
Nu ska jag kolla upp lite sånna nödvändiga saker på internet, känns som jag har en del sånt att fixa.. Håll tummarna för mig är ni snälla, Återkommer senare.
Kommentarer
Trackback
